Det blir allt tydligare att jag går mot slutet av graviditeten, jag är nästan lika trött som jag var i början och känner mig tyngre för var dag som går. Att bli tyngre frestar på kroppen, hos mig i form av foglossning, vilket innebär att jag inte orkar gå i min vanlig takt, att gå sakta är inte min grej!, eller träna som jag brukar. Att inte få träna som man brukar är svårt att inse, men ett måste då jag förstår att min kropp behöver vila. MEN i allt detta "elände" finns det något gott, jag får chansen att verkligen vila ut och som belöningen får vi vår älskade... och egentligen är ju detta inget spec mot hur och vad vissa kan ha.