Ibland är vår lilla goding väldigt lätt road, något som hon tycker är himlans lajbans är gammel-mormors foppa toffler. De är blå och har hål! Irma är som en liten svans på hennes fötter när hon har dem på sig. Går hon iväg kryper Irma efter illa kvickt och pillar i hålen och skrattar när skon rör sig. Det är fascinerande att se vad så lite och enkelt kan göra för ett litet barn. Hon är för go vår Irma!




Det är inte bara tofflorna som roar, lite skoj och bus roar också. Här tror jag minsann att de leker hund :) Vi är mycket glada att ha min mormor och morfar med i Irmas liv. De ger så mycket!